måndag 29 december 2014

Up´s and down´s och limbo...


Nu är det liksom lite dags att jag går in här och skriver lite igen...
så här i de sista skälvande dagarna av året 2014.
De flesta av er vet ju vad som hänt oss här i familjen.

Hänt sen sist?

En låååång veckas väntan på att den stora operationsdagen skulle komma.
Vi pratade och pratade, vi var tysta och funderade och vi enades om att
det allra bästa är att gå vidare som vanligt... Det blir som det blir.
Självklart var vi båda oroliga inför operationen.

Inskrivningsdagen var på måndagen, och på tisdag skulle han
infinna sig på avdelningen igen för att förbereda för operation tidigt
onsdag morgon.

På inskrivningen fick vi prata med läkaren, kontaktsjuksköterskan
(alla som har tarmcancer får en egen sköterska som har koll på allt
som ska hända, och som man kan ringa när man undrar över något)
narkosläkare och sjukgymnast, som berättade vad som skulle hända.

All den här informationen kändes väldigt bra, för inget "hymlades med"
utan det var raka puckar.
Vi fick t o m se tumören på bild... Inte nån rolig grej, den där...

Mellan de olika mötena, så passade jag på att kolla mail
och Facebook (ja jag vet, jag är dålig på att f-booka)
och då såg jag nåt väldigt trevligt.

Två övernattningar med frukost, en middag, Spa-inträde mm mm

En Facebook-tävling (jag som så väääldigt sällan tävlar, och verkligen
inte på Fb) där man skulle svara på frågor om olika resor
hos Risskov resor.

Vi har tidigare åkt med Risskov och varit väldigt nöjda med deras
hotell-paket. Och nu ska vi få åka på SPA!!!
Det har jag aldrig varit. Vi har pratat om det, men ni vet hur det är...

Och nu så ska vi alltså ha en underbar tredagarsvistelse på detta vackra ställe.
Vi har ännu inte bestämt när vi ska åka, men resan (värd ca 3600 kr) gäller
hela 2015!



Kunde det komma lägligare? Jag som aaaaaaldrig brukar vinna!

Nu när vi ändå bara går och väntar och väntar.
Nu väntar vi på att få besked ifall husse kommer att
få cystostatika det närmaste halvåret. Besked efter fyra
veckor, sa dom. Nu har det gått två...

Operationen gick hur bra som helst (enligt läkarna).
De tog bort en stor del av tjocktarmen, en del av 
tunntarmen (den som legat emot stället där tumören var)
och så tog dom bort hålet där dränage-slangen gick in och tömde
abscessen i buken (läs om det här). Man är rädd att cancercellerna
har tagit vägen ut i buken genom det hålet, så det skärs bort en stor
del av vävnaden runt hålet också.

Så hade han en sk epiduralblockering, en ryggmärgsbedövning, men
den hade hoppat snett, så istället för att vara smärtlindrande efter operationen,
så bedövade den andra sidan av buken, den o-skurna, och så neråt benet...
Fel sida var liksom avstängd, och visst hade han ont efteråt... såklart.
Men epiduralen fick sitta kvar ändå, alltid hjälpte den väl nått, sa dom...

Sen gick allt så väldigt bra. Han var uppe och "sprang" med sin
gå-maskin, med slangar hängande och slängande och (epidural-maskinen
på en stång och slang in i ryggraden,  och kiss-påsen 
som hade en slang direkt in i urinblåsan genom
huden,  istället för en sån vanlig kateter. Och så lite
smått o gott/ vätska+näring i vanliga påsar till blodet)

Efter några dagar så fick han komma hem. 
Allt funkar som det ska. Han äter som vanligt. Lite mindre
portioner kanske. 
Men han får inte bära mer än ett kilo... så gissa vem som kämpar
o sliter här hemma nu? jo just det...hä hä...

Men yngste sonen kom upp och skottade med traktorn och snöbladet.
För här kom mycket snö, och kallt har vi också.

Men nu är alltså karl´n opererad, julen är över och vi går vidare och
så får vi se vad som väntar framöver.

Egentlige skulle jag lagt in en bild på honom när han stod i sin
gå-stol, men det blev totalförbud och censur på den, så jag visar lite
morgonbilder här hemifrån istället.

God Fortsättning och Gott Nytt År på er allesamman!

Och tack för alla snälla kommentarer och hälsningar!
Det värmer verkligen.






söndag 7 december 2014

Förb* jäv* sk*t-cancer

Nu kör vi!

Ni kanske minns husses sjukdom för ett tag sen?
Ni kan läsa om den

Vi fick några lugna veckor med en husse som var pigg
och glad och på g och i full rulle på jobbet.

Sen skulle han på undersökning, dvs en sk koloskopi.

Där fick han veta att han hade cancer.,,
tjocktarmscancer. En av de vanligaste cancersjukdomarna.
Klen tröst.

Men kanske ändå inte. En cancerform som har ganska god
prognos, beroende på hur mycket den har spridit sig.

Status nu:
ingen spridning i varken lever eller lungor (vanligaste 
spridningen)
ganska ok allmänstatus, men fortfarande lite dåligt blodvärde.
Det beror på att det läcker blod genom tumören...

Det allra bästa, i allt eländet, är att sjukvården i Skaraborg 
är helt fantastisk!
Snabba, klara besked, snabba undersökningar, underbar personal
och korta väntetider.
Redan om en vecka ska han skrivas in, och nästa onsdag så ska
mer än halva tjocktarmen tas bort. Sen ser man om det finns celler
i körtlarna. I så fall väntar ett halvårs cystostatika-behandling.
Två veckor efter operationen vet man det.

Hur han mår annars? Han är ganska cool, om jag får säga så.
Så klart det känns att få beskedet, men han ser realistiskt på det.
Ingen nytta med att bryta ihop. Bättre att se framåt och må så bra
man kan... 
Jag då?
Vete fasen... 
Jag har ju ett mega-kontrollbehov, så jag är med och styr o ställer, 
och är glad att sjukvården ser det som positivt att anhöriga är med
hela vägen.

Helgen har ägnats åt att umgås, bara vi två (tre...nej fyra med katten och hunden)
Husse o hunden ligger i soffan och kollar på skidor på TV....

Igår var vi till Återvinningen med en massa skräp som jag lastat i Kapet
under veckan. 

Lite jul-igt har vi allt. En fin gran ute, med en ur-gammal belysning som
vi hittade i lagårn...
och en massa granris. Det blir fint det...