söndag 25 januari 2015

Nu är jag här igen...

Inte så mycket piggare eller friskare eller gladare
men ändå....

Hur det går här hos oss?

Jo
vi ligger som i startgroparna, står och frustar i startboxen för ett långt lopp
och ja det är sant som det är sagt
Inget är som väntans tider.



...om jag är ärlig, så blir det mest soffhäng, fika och en massa TV... 
det är ju sport... 

Om två veckor ska husse få sin Porta-a-cath inopererad. Det är en slags
ven-port som opereras in under huden högt uppe på bröstet. En slang
går in i en ven och tanken är att man ska kunna sticka, sätta dropp
och ta prover i den här porten istället för att sticka i armveck. Det blir betydligt
lättare (säger jag, ja...). Den sitter så länge den behövs.

Nu när han nu ska genomgå sin tuffa cellgiftsbehandling som kommer
att hålla på i sex månader, så kommer den att underlätta. Första behandlingen
är två dagar efter han fått Port-a-cathen. Sen kör dom på...

Man hittade några lymfkörtlar med cancerceller i magen, och det
betyder att han nu kommer få en sk. botande behandling.
Den är tuffare än den förebyggande behandling som man kan göra ifall
man fått bort tumören och man inte hittat några fler ställen med celler.

Dessutom ställde ju den där abscessen (varbölden i buken) till det, 
och de har nu tagit bort en stor del
av både hud och underliggande för att få bort ev celler som smitit ut när det gick hål på
tarmen och då abscessen bildades i höstas.

Nu ser han både hackad o malen ut, med ett jättestort ärr och ett lite mindre.

Det blir snyggt att visa upp när vi (förhoppningsvis, vi ska boka) åker
på SPA helgen innan Port-a-cathen opereras in.
Heltäckande baddräkt på herrar. Finns det månne?
Fast vem bryr sig?

Vi ser i alla fall fram emot att få komma iväg och bara vara tillsammans, njuta
av god mat och sköna bad.
Jag vann ju en tredagars vistelse för två på Smögens Hafvsbad från Risskov,
och vi passar på att åka nu när det är som tristas. 
Det kommer att bli tid att se sig omkring i 
gamla hemtrakter. Det är ju inte så väldigt långt till Lysekil
och Grundsund (Saltön).

Lilleman, han får vara på Hundhotell hos Johanna och Eva 

Där är vi väl kända, han och jag, då vi gick Specialsöks-kurs i höstas.

Lilleman och jag jobbar Specialsök på plattformen.
Lillemans nos kunde hitta doften av te (det är vad vi använder
i början) och efter spädning så fixar han ner till 1,5%.
Vi har störningar av andra dofter, men ändå lyckas han hitta den
lilla lilla delen te. Detta är så himla kul, tycker vi båda. 

Kursomgång nr två är bokad, och så ska vi prova på Rallymix. 
Det är roligt att ha något att se fram emot framåt vårkanten.  

Annars så mår jag väl sisådär. 
Först så fick jag urinvägsinflammation. Trodde jag. Men....
Har antagligen haft njurstensanfall, eller
grus, tror dom. Det hävdes (efter en alldeles för djäklig natt hemma)
med en spruta på Våc. Nu ska jag genomgå lite olika undersökningar
för att se hur det är ställt...

Lilleman, han går med tratt, han. Han har haft lite småsår i ljumskarna
som kommit och gått, och till slut så sökte vi veterinär. Det visade sig,
antagligen, det är vad vi alla tror, att han i somras lyfte på benen
mot brännässlor, fått klåda och slickat för mycket, 
och sen har han underhållit det. Vi har inget märkt, hundar är verkligen
makalösa ögontjänare, men så såg jag att det blivit värre.
Så nu smörjer vi dagligen och så blir det tratt på.
Hur det funkar? Han gillar att skotta snö med den...haha...

Utomhus händer inte mycket. Vi försöker med gemensamma krafter
(icke-krafter) att få bort lite snö.
Har i alla fall, mellan jul och nyår, klippt ner min vindruva till hälften. Häpp!
Mina pellisar vill inte heller... de är bortom all räddning, tror jag.
Bättre lycka till våren?

Det var allt från oss den här gången.