Nu kör vi!
Ni kanske minns husses sjukdom för ett tag sen?
Ni kan läsa om den
Vi fick några lugna veckor med en husse som var pigg
och glad och på g och i full rulle på jobbet.
Sen skulle han på undersökning, dvs en sk koloskopi.
Där fick han veta att han hade cancer.,,
tjocktarmscancer. En av de vanligaste cancersjukdomarna.
Klen tröst.
Men kanske ändå inte. En cancerform som har ganska god
prognos, beroende på hur mycket den har spridit sig.
Status nu:
ingen spridning i varken lever eller lungor (vanligaste
spridningen)
ganska ok allmänstatus, men fortfarande lite dåligt blodvärde.
Det beror på att det läcker blod genom tumören...
Det allra bästa, i allt eländet, är att sjukvården i Skaraborg
är helt fantastisk!
Snabba, klara besked, snabba undersökningar, underbar personal
och korta väntetider.
Redan om en vecka ska han skrivas in, och nästa onsdag så ska
mer än halva tjocktarmen tas bort. Sen ser man om det finns celler
i körtlarna. I så fall väntar ett halvårs cystostatika-behandling.
Två veckor efter operationen vet man det.
Hur han mår annars? Han är ganska cool, om jag får säga så.
Så klart det känns att få beskedet, men han ser realistiskt på det.
Ingen nytta med att bryta ihop. Bättre att se framåt och må så bra
man kan...
Jag då?
Vete fasen...
Jag har ju ett mega-kontrollbehov, så jag är med och styr o ställer,
och är glad att sjukvården ser det som positivt att anhöriga är med
hela vägen.
Helgen har ägnats åt att umgås, bara vi två (tre...nej fyra med katten och hunden)
Husse o hunden ligger i soffan och kollar på skidor på TV....
Igår var vi till Återvinningen med en massa skräp som jag lastat i Kapet
under veckan.
Lite jul-igt har vi allt. En fin gran ute, med en ur-gammal belysning som
vi hittade i lagårn...
och en massa granris. Det blir fint det...
