måndag 11 augusti 2014

Apropå skräpigt...

Det där med skräpigt i rabatterna, det kan man antingen tycka att det är värt det (om blomman är vacker) eller så kan man ångra sig att man sått dom /fallit för att den är vacker.

Pionvallmon är en sån blomma. Så underbart vacker. Den korta tid som den varar.
Pionvallmon tillsammans med den svarta blåklinten. Små fina flygfän också...


Här gör den sig bra tillsammans med svartkålen.

Visst liknar den en pion? Och längst ner ser ni mina gröna foppatofflor... :-)

Resten av tiden, den långa tid som den har knopp, och sen alla kronblad som ligger överallt,
ja då är det inte så där jätteroligt. Speciellt efter regnet, då de ligger fastklistrade på andra växter. Eller när hela gänget lagt sig ner över gräsmattan,...

Då ångrar man. Eller så tänker man att nästa år, då ska dom få en helt egen plats, där de kan stå och vara vackra, skräpa hur mycket som helst och utveckla sina fina frö-hus.

Nu försöker jag stå ut, och väntar på att fröhusen ska torka så att jag får frön till nästa år. Ska bli spännande, för jag tror att de kommer att korsa sig hejvilt i färgerna. Nu ska de vara svarta och vita,
eller mörkröda som de ju blir. Nästa år kanske de blir rosa?

Fina bilder blir det i alla fall...
Inte så svart men vacker ändå. Den "svarta" blåklinten har samma färg.



Vad händer annars då?
Jag går och passar på de svarta penséerna, så att deras fröhus inte öppnar sig och skickar iväg fröna. Så snart de är öppna, så tar jag in och torkar dom. Till nästa år... spännande att se om de håller färgen...

I helgen gjorde vi i ordning en ny del av gården. En del (ca 20 x 20 m) mellan lagårn  och lilla stallet som tidigare varit hästhage. Vi drog upp de stora telefonstolparna med traktorn, och klippte bort fårstaketet.  Nya, diskretare staket sattes upp längre bort. 

Den stora, lätt sluttande planen med gräs utanför uterummet kommer jag nu att fundera ut vad jag ska använda till... Har länge tänkt på ett nytt växthus, men tror jag väntar med det... måste tänka lite till. 

Jag håller på att fylla igen de stora, djupa hålen efter stolparna med sand och grus, och sen ska jag gräva klart en ny rabatt längs med uterumsväggen....  Där tänker jag mig stockrosor....

Det är skönt att det blivit lite svalare, för då orkar man ta tag
i saker igen.


5 kommentarer:

  1. Svar
    1. Tack, snälla Rosa!
      kram till dig också

      Radera
  2. Det är nästan som om du jämt och alltid haft trädgård för du har så mycket på gång och redan har en sån massa kunskaper, det är imponerande. Att plocka fröer är ju så kul!
    Agneta kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Äsch, Agneta, det säger du väl till alla
      *blygsamhet är den bästa dygd....*
      Jag är själv förvånad,,, att det fastnat nåt i skallen av allt jag läser på. Eller så är det nåt som ligger i gener,,,?
      kram!

      Radera
  3. Gillar svartkål, gillar pionvallmon och fina bilder.
    Kram
    Anette

    SvaraRadera

Jag skulle bli så glad om du som kikar in lämnar några ord här