Underbart är kort, heter det ju.
Vår lilla resa till Gross Schwannsee vid Lübecker Bucht i norra Tyskland
i Mecklenburg-Vorpommern, var kort men intensiv.
Och ändå så avslappnat skön.
Två nätter bodde vi på det fina hotellet
Själva slottet är byggt 1745, men vi bodde i en nyare
byggnad som inrymde tre våningar med hotellrum och en
stor reception.
 |
| Stallet till vä serveras frukost och de har ett Brasserie också. Slottet har en stor resturang och till höger bodde vi. |
Varje rum hade antingen en altan eller balkong.
Vår altan låg mot öster och det var vi glada för.
Nära trettio grader och sol, ja då vill man gärna vara i
skuggan.
Rummet var stort och badrummet helt härligt!
Jag älskar att duscha länge. Det kan man inte hemma för
då tar varmvattnet slut...
 |
| träd träd o ännu flera träd och kanten på vår altan |
Ja Lilleman han var såklart med också. Det var nog ett tiotal hundar
som bodde på hotellet, och det är så roligt att kunna ha med honom.
När vi kom in på rummet hade de lagt in en egen filt och en vattenskål
till honom. Ett par hundringar extra kostade det för honom.
Det blir såklart extra städning när man har hund med.
På lördagskvällen skulle vi äta den middag som ingick i hotell-paketet
(vi hade bokat via riskkov.se)
och vi satt ute på den fina slottsrestaurangens uteplats.
På baksidan av slottet, med utsikt över den vackra parken,
den långa lind-allén och så havet längst bort...
Jag kom fortfarande i "den lilla svarta" som jag hade
då jag firade min sextioårsdag förra året. Något kilo
är tillagda, men så länge man lyckas klämma in sig i den så...
 |
| tur jag kom i den... |
Lilleman var med, och han låg så fint där hela kvällen.
Lagom avslappnad, (så att servitörerna fick kliva över honom
där en liten stund när han somnat...) Han är så gudomligt snäll och
bryr sig inte om varken folk eller fä (såvida dom inte
aktivt vill hälsa på honom, då blir det svansviftning och glada miner)
Att ha med hund utomlands, speciellt till Tyskland, funkar hur bra som helst.
På färjorna får han följa med överallt, även in i kaféerna... helt otroligt.
Här hemma får han knappt sitta med på uteserveringarna...
Tyska hundar verkar vara vana
med att vara med överallt, och de bryr sig inte om andra
hundar. Skönt för Lilleman, som ofta brukar bli
"skälld på" pga sin storlek, trots sin "låga"
framtoning och vänliga inställning.
Han älskar dessutom små lurviga hundar, vi hade
några som grannar i Grundsund som han var kompis med,
men de små brukar ofta se honom som en stor hemsk en...
Han är självklart vaccinerad mot rabies, och han får avmaskningsmedicin
några dagar innan hemresan (mot den hemska dvärgbandmasken) och
man får kolla så han inte får i sig nån död jordråtta (de kan ha mask)
och så får man självklart!!! plocka upp all bajs.
Även efter hemkomsten... Men det är han värd.
Det var bara 300 meter till havet, en låååång sandstrand med härlig
mjuk sand. Ner till stranden gick man genom en lång lindallé med
hamlade lindar. Hela stället var fullt av olika alléer och varianter
på träd och häckar. I stort sett alla blommor hade blommat över, och
jag lyckades sno med mig lite olika fröer. Tyvärr så vet jag inte
vad det var allt jag tog men det visar väl sig, om de tar sig...
Jag tog inte så många kort, hade mobilen avstängd och mest nerpackad...
men hemvägen, på söndagen efter en härlig frukost, så åskande det
och regnade och de trettio graderna hade sjunkit till tjugo, tack!
 |
| alléer, alléer, regn och äntligen lite svalka |
