onsdag 22 oktober 2014

Nu börjar det bli som vanligt igen,,, nästan

Ja nu börjar man kunna luta sig tillbaks och pusta ut.

Husse är i gång och jobbar igen. I lite lugnare tempo, men så
väldigt mycket piggare. Blodvärdet börjar sakteliga närma sig
det normala.

Allt detta som hände fick oss att tänka många tankar
om framtiden.  

En av de tankarna var tanken om att skaffa katt.
Tokigt, va? Mitt i allt...
Jag hade träffat en trevlig begagnad katt, som var hundvan,
och ledig för nya uppdrag.
Den gillade dessutom mig. Hoppade upp i mitt knä och lade sig
utan att vi ens blivit ordentligt presenterade.

Jag berättade om katten för husse när han låg på sjukhuset, och han
sa att jag fick göra som jag ville. Han gillar katter så...



Så en fredag för nästan två veckor sen, hämtade jag
katten.
ser ni änden på det ill-gröna benet som ligger till höger. Lilleman vill att de ska leka.
Nisse är ointresserad... sitter i mitt knä o myser...

Som hette Fighter. Vilket namn, va? Inte kan jag ha en katt som heter så.

Så han döptes om till Nisse. Han hade hetat Nils i ett tidigare liv...
eftersom vi var åtminstone fjärde familjen, förutom katthemmet, som
han bor hos. Vi undrar varför han blivit omplacerad så många gånger.

Det funkar ju hur bra som helst. En kastrerad herre i sina bästa år ((?)
som är jätteduktig med att gå på lådan. Sover uppe på
mitt klädskåp på dagen och i min säng på natten.
Snäll, rar och mycket kelig.
Han håller sig undan för Lilleman, men
ligger kvar (under lätt protest) då han ligger i mitt
knä och Lilleman vill känna efter hur mjuk päls han har,
om han ätit nåt senast och om han är kittlig på magen.
Blir Lilleman för ihärdig, så kommer en rak höger ut och klor
landar på Lillemans nos. Första gången det hände, så var Lilleman ur spel
i en kvart, låg i hallen och såg chockad ut.

Vi har nog bara ett endaste litet problem. Eller hade...
TV-tittandet.
När jag kikar på TV så brukar Lilleman sova med huvudet i mitt knä.
Nu har katten bestämt sig att sova där. Lilleman stod ut i två dagar och
lät katten ligga i knät. Men sen...
sen satte han sig bredvid mig i soffan och fullkomligt
vältrade sig ner i mitt knä. Katten blev klämd under, och for iväg som 
utskjuten ur en kanon och upp på klädskåpet-
sen dess ligger hunden i mitt knä och katten ovanför oss, på soffans ryggstöd.
Sen kollar vi på TV... katten och jag, medans hunden snarkar.
Ibland så sliter jag mig loss och hämtar luft. Det blir väldigt varmt...

Lilleman älskar min vita filt. Den får han inte ligga på. Men vem vill ta bort den nu?

Vi har det mysigt här ute i skogen, med regnet som slår mot rutorna.

Trädgården får vänta. Jag har lite lökar som ska ner, finns tid ännu,
och lite knölar och lökar som ska upp... och förvaras tills nästa år.
Och så tänkte jag mig att så lite perenner som får vara ute hela långa
vintern. Och så, om jag orkar/har lust så kanske det blir några
grunder för nya rabatter.